Det var en gång en liten kommun som ville allt gott åt sina invånare, dvs spara pengar. Man anställde en klok liten matmänniska som skulle göra en bra meny som skulle gälla i alla kommunens skolor. Alla kök skulle handla varor från samma ställen och få köpa råvaror till ett förmånligt pris. Samköp och samtransport var vägen till lycka (=billigare skolmat).

Sagt och gjort en liten matglad köksa fick alla sina varor på samma dag och ve och fasa all mat skulle bevaras i frysen. Köksan som tidigare hade fått färska råvaror och gjort maten själv från grunden – tvingades packa all djupfryst mat i lådor på sin fina milkakärro och dra hem alla färdiga biffar, djupfryst lök och djupfrysta sopprötter hem till sin egen frys. Småningom fick hon två stora frysboxar som rymde alla fina samköp !

Vägra servera industrins färsbiffar som till minst 50% består av brödsmulor ! Håll hårt fast i ditt stekbord och i din skalmaskin om du är så lyckligt lottad att du har dem kvar. Länge leve hemgjord närproducerad färsk mat !

Ända sedan en sjömanskock på Diana 2 lärde mig laga världens godaste gräddsås har jag varit beroende av buljongpulver, det här var 1990. Han fräste alla råvaror i smör inklusive buljongpulvret och fick fantastiskt god smak i sina såser.

Först när glutamat debatten hade hunnit mogna i min hjärna tillräckligt länge insåg jag att min goda mat var likriktad...allt jag tillredde smaka glutamat.

Har alltid kokat egen buljong, använt mig av vitlök, lök, tomatpure och soija. Alltid börjat med att fräsa några råvaror i olja och smör. Har aldrig behövt buljongpulvret och ändå har jag saltat med det...för det är just det jag gjort -  använt buljongpulver som salt och på köpet fått onaturligt glutamat.

 

För exakt 8 månader sedan utmanade jag mig själv (så länge tog uppvaknandet). Nu skulle mina barn aldrig mera behöva äta buljongpulver !

Naturligt glutamat dvs naturlig smakförstärkare hittar jag i torkad svamp och torkad libbsticka som jag strör ner i mina grytor.

När jag gör brun- eller gräddsås börjar jag med att fräsa lite finhackad lök, riven morot och ev. riven selleri.

Tillreder jag fisk eller köttsoppa börjar jag alltid med att fräsa lök och morot.

Krossad svartpeppar får oxå fräsa med eller andra kryddor (förutom örter förstås).

Många av de aromer som finns i våra livsmedel är fettlösliga och därför blommar smakerna upp när de får fräsa i lite fett en stund, själv använder jag mig av vanlig inhemsk rypsolja till vardagsmaten och riktigt smör till fest. Margarinet är portföbjudet i mitt kök.

Är du fast i buljong träsket ? Ge ett nyårslöfte och börja testa - vår värld är full av goda smaker !

Och nästa gång du träffar en jägare eller fiskare, be att få deras kvarblivna ben !

En god köttbuljong gör du såhär:

Bryn benen gyllenebruna i en långpanna i 225 ugn.

Lägg benen i en kastrull tillsätt lök, vitlök, morot och andra valfria rotsaker, tomatpure, peppar. Fyll på med vatten så att det täcker benen.

Låt buljongen småputtra hela dagen. Sila den och reducera buljongen (låt den koka utan lock tills bara 1/10 av mängden kvarstår). Låt buljongen svalna och packa den i små burkar eller i isbitspåsar.

Fettkakan som bildas på ytan brukar småfåglarna bli glada åt.

 

Barnens möte med kocken i skolköket är oerhört viktig. Att få säga TACK till en glad, trygg människa. Att bli sedd, bli bekräftad med ett leende och ett vänligt ”Varsågod” leder till :

• man äter maten och blir mätt

• man smakar på allt, av nyfikenhet inte av tvång

• eleven hålls på gott humör (jämn blodsockernivå)

• dålig start på morgonen avhjälps av lunchen –) väcker positiva känslor

• berömmet du får, när du ätit din mat, betyder mycket

Dialog mellan kokerskan Stina i Korsholm och en liten 9-årig pojke.

Pojken : Stina, måst jag smaka på memman ?

Stina: Jag vill att du smakar, jag vill att du ska vara lite nyfiken.

Pojken lomar i väg. Efter 5 minuter står han åter framför Stina.

” Vet du va Stina det var faktiskt riktigt gott med grädde, jag ska säga åt mamma att hon köper hem memma till påsk”

Denna sköna dialog fick jag uppleva i Helsingby sista dagen i mars 2010. Jag blir varm och glad i hela hjärtat. MAT SKA TILLREDAS OCH SERVERAS I SAMMA HUS !

Anki i Villa skola lyfter kokhet potatis från en 180 l gryta till en liten köksbjörn (vispmaskin)  för att göra hemlagat potatismos åt 200 barn. Och hennes arbetsgivare tvekar att ge henne en omrörargryta som sku ta bort:
* tunga heta lyft
* halkrisk
* risk för brännskador ......
Tänk om Anki ramlar slår sig illa och bränner sig och blir långtidssjukskriven....Vad kostar det ??

av att få chansen att jobba med köksor som älskar att göra god mat, som älskar sina små matgäster och som med hela sin utstrålning gör matsalsmiljön trivsam och inbjudande. Bästa politiker och tjänstemän rör inte våra små kök. Mat skall tillredas och serveras i samma hus !!!

Såhär såg skollunchen ut i Borgaregatans högstadie onsdag 21.4 ! Tonåringarna vara jättetrevliga, tackade för maten och sa "Dethär var jättegott" 
Ge kökspersonalen frihet att själv bestämma om de vill servera hemlagat eller industrins utspädda rätter !  I många kök runt om i Finland har kockarna gett upp och jobbar som robotar utan yrkesstolthet och känsla. Vid Borgaregatans skola lyste yrkesstoltheten i onsdags och maten var supergod. TACK för att jag fick jobba med er Helena Susanne och Britta !
Det är roligt att vara ute i matsalen när matgästerna är nöjda !

Matmänniskor servar människor av olika storlek, olika behov av näring och mängder. Barn och äldre av kött och blod som man inte kan dra över samma kam. Alla med olika behov som varierar. Alla med behov att ses och få bli sedda. Personliga möten som betyder så mycket för vardagshumöret, matlusten och fysiska välmåendet. Man kan inte likrikta, uppskatta precis åtgång eller säga: ”du får inte äta mer nu för du kan inte vara hungrig för nu har du ätit din 62 g köttmängd som är planerad åt dig.....” Men så gör man idag.

I ett utdelningskök finns ingen matglädje eller stolthet över arbetet. I ett utdelningskök utfodrar man våra barn , inspiration, arbetsglädje, yrkesstolthet och kreativitet saknas helt och det smittar ute i matsalen. Man möter inte kunden med mathjärta utan man önskar bara att dagen skall ta slut så att man äntligen får gå hem och göra riktig mat åt sin familj !

Vem är den person som idag förbjuder kökspersonal att utföra det jobb de är utbildade till och vill göra ? Vem är den person som förbjuder köksan att laga hemlagad pannkaka ? och i stället tvingar henne att servera industritillverkad skit ?

I många kommuner och städer är situationen den att Matserviceenheten är underställd Tekniska sektorn.

Den matutbildade föreståndaren med ett mathjärta försvinner bland alla krav och siffror och glömmer bort varför hon en gång valde detta yrke. Att göra människor mätta, glada och förebygga livstidssjukdomar och illamående.

Matserviceenheten borde idag när det gäller skolsidan vara underställd skokansliet. Barnen / tonåringarna är kökets kunder och de har rätt att få näringsrik, varierad mat anpassad för deras ålder och behov. Många skolor har ingen möjlighet att påverka skollunchen, som är en del av fostran i läroplan.

När matserviceenheten hör under tekniska sektorn glömmer man bort den lilla kunden och det är ekonomi och siffror på papper som står i fokus. Om barnen sen äter den mat man tänkt och planerat är mindre viktigt, bara det ser bra ut på papper är man nöjd.

Det är i detta stadie som man gör korkade beslut som att planera centralkök, utdelnings kök och införa cook and chill. Man ser på sina siffror och vad det kostar om alla äter som man planerat, men glömmer kvalitet och näringsinnehåll. Listan på tillsatsämnen som våra barn får i sig i dag under en veckas skollunch är mycket lång Det är när vi glömmer kvalitet som våra barn får korv som innehåller 8 % kött och 48% produkter jämförbara med kött eller köttbullar som innehåller 50 % kött. Varför betalar vi för skit när vi kan göra mat från grunden med rena fina råvaror ?.